Vandringsdag 29

Aron och David vid Durrenstugan

16-08-2018
Vandringsdag 29 (inkl. vilodagar 40)

Dagen börjar med att fota omgivningen, eftersom det började regna igår när jag precis kommit fram till Durrenstugan blev det inga foton och då passar jag på nu runt 10.00 innan jag drar vidare.
Säger adjö till grabbarna och beger mig i nordvästlig riktning och har som delmål för dagen att nå Tjåkkelestugorna för en sen frukostrast. Terrängen är helt okej och det är en fin led att följa fram till Tjåkkele, ser renar, fjällripa och ljungpipare. Förutom att det börjar spöregna en kilometer innan Tjåkkele har första biten gått riktigt bra, cirka 11 kilometer. Tjåkkelestugorna ligger fint vid Ransarån. Platsen består av en nyare stuga med sex bäddar och viss köksutrustning, den gamla stugan med fyra bäddar och ingen köksutrustning samt stallet där man också kan sova om man inte är allt för kräsen. Båda stugorna har vedspis och mitt emellan dem finns dass och vedbod. Det kostar 100kr/natt att bo här och det är länsstyrelsen som står för stugan.
Vidare härifrån fortsätter en helt okej led men nu öser regnet ner och jag önskar nästan att jag är hemma istället, mys i soffan med Johanna. Nej nu biter vi ihop och trycker till lite extra i stegen, ta en Snickers och ös!
Det går bra och humöret känns stabilt mycket tack vare naturen, så himla fint trots att regnet öser ner. Framme vid Remdalen blir det sämre led och nu är jag pissblöt och energin börjar ta slut, dessutom börjar jag bli kall, inte bra. Jag köttar mig fram genom blöta ängsmarker vid Remdalen som jag tror är ett sameviste. När jag kommer upp en bit i skogen bakom Remdalen ser jag en gammal liten stuga, typ 6 kvadratmeter golvyta, det är öppet och nästan helt tomt, bara en upp och nervänd trälåda. Jag stannar en stund, tar av mig allt blött och sätter på varmjackan, kokar upp vatten för att dricka varm choklad och gör iordning två tortillabröd fullproppade med mjukost. Gött, doppar tortilla i chokladen och känner att kroppen blir varm igen.
Vidare upp på fjället blir det uppehåll nära två timmar från regnet och det är ett fint fjäll som jag tror heter Raavrevaartoe, ser en hel del ren och ripa. Där leden går är det fast och fin typisk kalfjällsterräng men när jag sneglar ner en bit mot väst är det en stor grässlätt mitt på fjället, antagligen en rätt blöt historia, men på håll ser det riktigt knallgrönt och vackert ut.
Lagom till nedstigning från fjället ner mot Åtnikstugan börjar regnet falla igen, ingen överraskning direkt.
När jag kommer fram till Åtnikstugan har det precis börjat skymma och jag ser direkt utanför stugan att här är det folk. Mycket riktigt, två herrar med vardera söner bestående av två tonåringar och en något yngre kille. Dom visar sig vara från Västerås och är här 4-5 dagar för fisket. Fisket har varit bra bortsätt från att fiskens storlek inte håller måttet. Vi sitter och surrar om allt möjligt på verandan och jag blir bjuden på en riktigt god kopp kaffe, kokkaffe!
Det slutar med att jag sover på övervåningen och vi gör kväller ganska sent.
Tack för idag och god natt.

Dagens sträcka: 29,8km
Väder: Uppehåll första två timmarna annars regn och blåst mest hela dagen.
Humör: 3/5 klacksparkar, Kroppen känns fortfarande seg, less på allt regn. Trevligt sällskap under kvällen i Åtnikstugan.
Dagens låt: Johnny Cash – Folsom Prison Blues

Durrenstugan

One Reply to “Vandringsdag 29”

  1. tjena Tobias, det var ett nöje att träffa dig!
    maffig bild…
    Följer ditt äventyr med spänning och slänger samtidigt in en liten slant

    Lycka till och fortsätt mata!!! 🙂

    mvh

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *