Vandringsdag 5

12-07-2018
Dag 5

Idag vaknar jag tidigt inne i raststugan.
Börjar med att gå ut för att se vad dagen har för väder att erbjuda samt kissa lite och tvätta ansiktet i bäcken intill.
Vädret blir varmt med något växlande molnighet och lätt bris.
Innan jag börjar packa ihop försöker jag få i mig resterna från nattens middag, går sådär och aptiten lyser med sin frånvaro.
Kommer iväg omkring 11.00 och tar sikte mot Ramundberget, 11km står det på skylten och det kan nog stämma även om jag läst nånstans att det skulle vara 8-9km.
Jag följer leden som tar mig upp på Långbrottfjället och vidare norrut. Om jag skulle följa denna led ”raka spåret” så passerar jag till slut Klinken som är ett stugområde något nordväst om Ramundberget, men efter några kilometer svänger jag av rakt österut för att följa den anslutande leden ner mot Ramis.
Terrängen denna dag är tråkig. Enligt kartan ska detta vara en kombinerad sommar och vinterled men det känns inte som att den används speciellt mycket sommartid, blöt och eländigt precis som när man vandrar efter en typisk vinterled.
Det är trots allt vacker och rogivande natur och jag har några sjöfåglar som gör mig sällskap.
Mina fötter då, jo så dåliga som de känns nu har jag aldrig upplevt tidigare, helt knas. Det är som att gå på två stora svullna blåmärken och det enda som gör att jag tar mig framåt är vetskapen om att jag snart når Ramundberget där jag med tanke på fötterna planerar att boka ett rum för en natt eller två för återhämtning och vila.
När jag bara har några kilometer kvar får jag täckning på telefon och ringer pappa för att se om han vill komma och äta lunch i Ramis, pappa som fortfarande bor kvar i Tänndalens fjällby där han och Calle hyrde in sig på en stuga dagen innan.
När jag kommer fram till Ramis så är det bara ner för skidbacken kvar, tänker jag. Det visar sig vara det värsta sedan Rogenstenarna. Blånaglarna och ömmande fotsulor gör sig inte bra i den typen av nedstigningar.
Väl nere möter jag upp pappa på parkeringen till Fjällgården och går in för att hämta upp min matdepå, den första på vandringen, mat och andra förbrukningsvaror som ska räcka fram till Edsåsdalen.

Jag har här och nu bestämt mig för att jag behöver minst två vilodagar, mina fötter klarar inte att fortsätta i nuvarande tillstånd.
Språkar med pappa och inser att det är mycket smartare att jag följer med honom tillbaka till Tänndalen och bor i stugan där med honom några dagar än att bo dyrt på hotellet i Ramundberget. Så får det bli, jag har ju ändå ingen brådska.
På vägen stannar vi till i Funäsdalen för att köpa en av Sveriges godaste pizzor med renskav.
Nu finns det inte mycket mer att rapportera om för efterföljande dagar mer än att i skrivande stund, onsdag 18 juli känns fötterna nästan helt bra igen, svullnaden är helt borta och det ömma känns bara när jag sätter tyngd på fötterna vid barfota, med skor går det fint och jag planerar att vara tillbaka på fjället senast fredag.
För övrigt besökte jag Hälsocentralen i Funäs nu i måndags där jag fick bekräftat att det var överansträngning i kombination med värmen och stenig terräng som är orsaken till fötternas tillstånd och att vila är den rätta medicinen.

Nästa inlägg publiceras förhoppningsvis från Renfjällsgården i Edsåsdalen inom en vecka om jag inte lyckas få täckning uppe på fjället.

Dagens sträcka: 10-12km
Väder: Behagligt varmt
Humör: 2/5 klacksparkar, humöret bra trots extrem smärta i fötterna men ibland dippar det.
Dagens låt: AC/DC – Rock the blues away

Tänndalens fjällby

4 Replies to “Vandringsdag 5”

    1. Hej. Nej jag tror inte jag såg henne, för visst borde jag väl känna igen henne fortfarande?
      Tack för stödet och hoppas ni och lillen mår bra. Hälsa 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.